This book by Kevin Malcolm is co-published by Varv Varv and Woodpecker Projects and presents works from an ongoing artistic research project initiated in 2014. Its starting point is the Musée Guimet in Paris and the collection of Asian art amassed by industrialist and traveller Émile Étienne Guimet whose fortune was made in the production of a synthetic ultramarine pigment essential as a whitening agent. This project asks questions of European identity and the role of the artist as collector and exhibitor of images and objects.

 

Entitled Outremer, the book explores Malcolm’s personal archive relating to the project alongside specially commissioned texts by Henning Lundkvist and Simen Joachim Helsvig. Driven by an interest in how images, texts and objects communicate, Malcolm is concerned with unearthing subliminal layers of meaning. Through strategies of alteration, combination and repositioning, the work aims to highlight residual histories and power dynamics, enabling reflection on knowledge production and representation.

 

Malcolm’s practice displays a tendency to engage with and rework found material and his work often features a fragmentation or decay of language and information, suggesting alternative interpretations and narratives. Born and educated in Glasgow, Malcolm is currently based in Copenhagen.


The Encounter of Bodies will be released at our show with the same title in Ystad, Sweden. It is made in collaboration with the artist Stine Marie Jacobsen, designer Joakim Olsson and photographer Jeppe Sørensen. The participating artists are: Maiken Bent, Ester Martin Bergsmark, Lea Guldditte Hestelund, Preben Holst, Stine Marie Jacobsen, Åsa Jungnelius, Hanna Sjöstrand, Samaneh Reyhani and Viktor Rosdahl.


This is a book by Johan Furåker on the subject of Luisa Casati; an eccentric Italian socialite who sought to make her life a work of art – and succeeded. Casati was strangely omnipresent in the cultural and social landscape of the early 20th century. She lived everywhere and nowhere simultaneously.


Woodpecker member and artist Ditte Ejlerskov creates an alter ego and involves the lottery scammer Fergal O’Connor in a bizarre email dialog.


Viewing Devices introduces the reader to a series of sculptures by Patrik Aarnivaara that investigates the relationship between body and camera. His sculptures are influenced by various support structures for image production like tripods, rigs, and studio equipment that reflects, filters, or mirrors light and images of a place.


This book was produced to accompany Woodpecker Projects’ exhibition TERRA INCOGNITA at KRETS in Malmö, 2015. The represented artists work with different concepts and materials. Some works are documenting, some are romanticizing and others deceive the viewer’s eye. Some materials are refined and others raw.


Smetar av sig – Att läsa med Susan Howe is a book by Linnéa Eriksson written in Swedish. The book is a documentation of Eriksson meeting with Susan Howe’s poetry and prose piece; The Midnight. Eriksson reads, makes notes, researches, reads again and photographs as she works her way through Howe’s words.


Bifurcating Soundscape is a limited edition vinyl record by composer Ask Kæreby (DK). His work is inspired by the Italian futurist movement Futurismo (starting in the early 20th century), which praised power, velocity and noise from large cities and machinery. By combining the past’s experimenting perspectives with modern choreography, different positions are explored: the human body and the machine. On the a-side of all 15 records is the 9:36 min. piece Bifurcating Soundscape and on the b-sides Kæreby has now released 15 unique sound objects.


Situated between documentary and fiction, the book by Maj Hasager relays stories of the Esposizione Universale di Roma (EUR) district in Rome. The EUR was built during the fascist rule of Mussolini to represent a »Third Rome« but wasn’t completed until the 1960’s, when it was eventually finished under very different purposes of urban planning.


THE MINAJ BOOK is a soft-cover book with 152 pages and writings about and around the American rapper Nicki Minaj. In a new body of work presented in this book, Ditte Ejlerskov, investigates feminism and the gaze of the white middle-class pop consumer, with American rapper Nicki Minaj as the focal point. In order to convey a deeper understanding of these unconventional feminist methods, THE MINAJ BOOK unpacks the contemporary mainstream through a body of work which appropriates the rapper’s aesthetics and lyrics.


Floriography is based on a cryptological communication through the use or arrangement of flowers.

Interest in the language of flowers soared in Victorian England during the 19th century. Gifts of blooms, plants, and specific floral arrangements were used to send a coded message to the recipient, allowing the sender to express feelings which could not be spoken aloud in Victorian society.

The work portrays a dictionary from this time in which Henricson has based the selection of plants from the assortment of plants that his father cultivates in his garden center.


The Rihanna Rapports is an archive in an edition of one. It consists of captions of American pop-star Rihanna’s modes of expression through fashion. The word “rapport” refers to the word “report” – but it has a different content. This archive as a true fan art projects, and the word “rapport” occurs here because it is used when two or more people feel that they are in sync or on the same wavelength because they feel similar or relate well to each other. Besides, the word literally means “to carry something back” – what one person sends out the other sends back.


With Furåker’s exhibition A Poet in Need of an Empire at Ping Pong Gallery, Malmö, as a starting point, we invited Maj Hasager, Oscar K, Henrik Arnstad and the exhibiting artist Johan Furåker to write a letter each to someone from someone relating to the overall thematics. Also, we are publishing two essays by Lisbeth Bonde and Göran Hägg, respectively, who are presenting Gabriele D’Annunzio in closer detail.


Efterklang/Reverberation is a photo book – a reconstruction of Jens Henricson’s childhood microcosm in which references to the child, its games and its way of looking at the world unfold. Where the past solely exists as fragments, insinuations, grand tales and incomplete testimonies.

 


The video-publication Stella and Florence’s Syndrome is created by Søren Aagaard, Steffen Jørgensen, Anna Margrethe Pedersen, Merete Vyff Slyngborg og Ditte Boen Soria – the artists behind the Copenhagen exhibition space YEARS.

 

Stella and Florence’s Syndrome was recorded at Inter Art Center during the exhibition period of Some Objects Are More Equal Than Others, and has the shape of an intimate, guided tour. While at the same time being a romantic movie the project also challenge the format of the exhibition catalogue and of the publication all together. On the finissage of Some Objects Are More Equal Than Others the movie Stella and Florence’s Syndrome was presented as an integrate part of the exhibition and released on DVD. The music for the film is composed by artist Peter Birkholm (DK).


Accompanying the exhibition Distinguished from the melee of user comments and structurally misogynist chat rooms harbouring rapid-fire trolls, Woodpecker Projects published Untitled (hot pink), 2013; a work by Saskia Te Nicklin in which she has isolated and reprinted, using the exact same layout, all the words for colours in David Batchelor’s book Cromophobia


Ruset tar vid där orden slutar fungera. Ord kan i sammanhanget plötsligt kännas trubbiga, som om de aldrig riktigt lyckas beskriva vad vi känner. Går det verkligen att med ord beskriva rustillstånd? Och hur är det med bilder? Är det möjligt att återskapa upplevelser av rus?


The artist Johan Furåker has for several years been reconstructing Albert Dadas memory. Nobody heard from Dadas when he travelled. He suffered from Pathological Tourism, madness combined with runaway impulses and memory loss. He disappeared without saying goodbye to any of his friends or colleagues, without leaving any letter of explanation, without even informing his family. In this memory game, you (as a player) will travel in Alberts footsteps and see the places, the people and experiences from “the turn of the century”. This is Alberts’s forgotten journey.


Det finns något vårdslöst i att vara förälder. Det finns något vårdslöst i att vänta barn. Det finns något vårdslöst i att längta efter ett barn. Det finns något vårdslöst i att titta på människor som har barn. Det finns något vårdslöst i att vara ett barn. Det finns något vårdslöst med poesi. Med motiv, det finns något vårdslöst i att fotografera. Att teckna, att teckna av. Att sitta där med sin penna eller lins och betrakta och tolka. Vända och vrida på orden och bilden, lära sig att stava, att ljuda.


The paintings in the Ditte Ejlerskov’s hybrid manual, An Open Door is Closing, appear as film stills or photo documentations of scenes from a life lived, while the pictographs are guidelines that bind the narrative in chapters. Strangely enough, the book’s dry and pragmatic appearance works in favor of the books content which – like a docu-soap – explores the relationship between man and woman.


This tiny printed matter by artist EvaMarie Lindahl is based on observations of interactions between humans and gorillas at the Gorilla Compound in London Zoo. It contains photographs taken by the visitors found on the site Flickr. They are all published under the Creative Commons and credited to the different photographers.


1. Det händer understundom att en författad hjärna som min måste trycka ur sig ett skamligt förslag, kanske flera. Så skedde också, någon gång när jag var född och världen nyare än nu.

2. Hemligheter gillar alla, särskilt de som serveras öppet.

3. Det var inte svårt att maskera sig som gästredaktör, inte i den lilla värld av trycksaker som så många av oss delar och missbrukar.

4. Varför ingen ifrågasatte det något lömska med handstil och fingrar som flimrande förslag i pytteutförande fick jag aldrig veta. Jag hade en plan, jag hade ingen plan.

5. Det liknade hybris.


Den här dikten skrevs under en lång natt i slutet av sjuttiotalet, uppe i bergen ovanför staden Boulder i Colorado. Det var ett försök att finna mig tillrätta i Colorado, att utforska hur man är en coloradobo (jag betraktade mig själv som en inbiten newyorkare! och delar fortfarande min tid mellan New York och Colorado) efter att för första gången varit på besök där sommaren 1974 när Allen Ginsberg och jag skulle bilda Jack Kerouac School of Disembodied Poetics på Naropas universitet (då ett institut). Jag formade den här dikten till en meditation för min mamma, som undrade över min nya ”vilda” livsstil på Klippiga bergens ryggrad. Men det var också en besvärjelse och en rituell sång där jag ämnade sjunga/åstadkomma en lovsång till min nya hemvist.

 

Nionde numret av Papi består av dikten Besvärjelser (Mitt hjärtas sfinx anad där i djupet) av Anne Waldman och den fotografiska sviten Spieces of Spaces av Stina Wirfelt.


”Montaget är detta:”, skriver Georges Didi-Huberman i en text om Bertolt Brechts montageteknik, ”man visar först genom att sönderdela, man exponerar först genom att disponera, man disponerar bara genom att först ’dys-ponera’. Man visar först genom att visa de gap som skakar om föremålens relationer.” Pär Thörn och Rasmus Graff använder sig av denna metod när de framställer detta textskelett av musik, i gapen mellan ”skrab”, ”hacka”, ”skær”. Lakunerna och cesurerna blir till tystnader vilka blandas ut med orden. Det hela blir till ett slags grafisk notation, en disparat och dys-ponerad ljud- och kokbok ackompanjerat av Annika Behms fotografiska verk: I do Believe this is About Life and Death.


This publication covers three branches of artistic practice – all linked under the same title Unbreak my heart, say you’ll love me again.

The first part presents the encyclopedia piece, a white sculptural installation. This piece literally illustrates the cultivation and the mind mapping of artistic practice with the countless dilemmas related to it. In this part the artist’s own encyclopedic system is unfolded with observations by art historian Natalia Gutman and curator Elena Tzotzi. The second part depicts an arrangement of eight paintings. The paintings are each measurements of formalistic methods as well as they are figuratively telling the story of the overall title of this book. The third part of the book describes the idea of the all-coherent master painting.


På gränsen mellan öst och väst, som ett nästgrannland till Sverige i en bortglömd kammare av Europas hjärta. Där darrar Belarus. ”Litauen, mitt fosterland, … hur högt du bör skattas, det röner först den som har förlorat dig”, skriver den polske nationalskalden Adam Mickiewicz i Pan Tadeusz. Mickiewicz själv född och uppvuxen i Navahradak i dagens Belarus. Som del av det Storlitauiska furstendömet var den belarusiska kulturen och språket starkt, exempelvis var belarusiska det tredje folkspråket, efter tyska och tjeckiska, till vilket Nya testamentet översattes och trycktes, detta 1517 genom Francysk Skarynas försorg. Senare erövrat av det ryska imperiet och systematiskt russifierat balanserar Belarus mellan Europa och Ryssland precis som belarusen Marc Chagall i sin konst, den konst som Valjantsina Aksak refererar till i en av sina dikter och varifrån Barys Pjatrovitj hämtar inspiration när han i en enda sittning nedtecknar sina litterära fresker vars bilder inte sällan påminner om Chagalls drömska motiv från Vitebsk.


Roland Barthes skriver i sina Mytologier om “Tour de France som hjältedikt”, redan i allra första meningen faktiskt: “Enbart ett studium av egennamn i Tour de France visar att detta cykellopp är stor hjältedikt.” Egennamnen hos Jørgen Leth är många, i synnerhet i en “Liten privat mytologi”, här berättar Leth om sina hjältar i sina favoritsporter, bordtennis och cykling. Som Barthes visar utgörs en cyklists karriär av ett inledande kännetecken som senare blir onödigt. Luison Bobet träder fram som “La Bobette” då han ofta brast ut i gråt, senare blir han endast Luison Bobet för att slutligen efter ha vunnit Tour de France tre år i följd endast kallas Luison. Successivt byggs en värld upp av innehåll gestaltad genom namn, beskrivningen blir till sist något meningslöst. “MASPES / Maspes / Maspes”


I detta nummer av Papi återger vi dikter från tre olika författare: Peder Alexis Olsson, bosatt i Malmö, som tidigare medverkat i bland annat OEI och Pequod. Ola Julén från Stockholm ger oss möjligheten att publicera hans diktsvit som tidigare givits ut av Kristianstadsbladet i serien Veckans dikt. Leif Holmstrand, konstnären och författaren bosatt i Malmö, låter oss här ta del av valda delar från hans kommande bok. Målningen på omslaget är av Josefin Skön, bosatt utanför Trelleborg.


Finlandssvensk poesi får alldeles för lite uppmärksamhet i Sverige, trots den språkliga förbindelsen. I detta nummer av Papi tidskrift presenteras sju författare som är uppväxta i vårt östra grannland.


32 sidor, 12 x 12 cm, poesi. Detta är starten för tidskriften Papi. Fickformat och poesi: fickformat för att nå ut till så många som möjligt och poesi för att vi upplevde att detta är en typ av litteratur som får ta alldeles för lite plats.


This book by Kevin Malcolm is co-published by Varv Varv and Woodpecker Projects and presents works from an ongoing artistic research project initiated in 2014. Its starting point is the Musée Guimet in Paris and the collection of Asian art amassed by industrialist and traveller Émile Étienne Guimet whose fortune was made in the production of a synthetic ultramarine pigment essential as a whitening agent. This project asks questions of European identity and the role of the artist as collector and exhibitor of images and objects.

 

Entitled Outremer, the book explores Malcolm’s personal archive relating to the project alongside specially commissioned texts by Henning Lundkvist and Simen Joachim Helsvig. Driven by an interest in how images, texts and objects communicate, Malcolm is concerned with unearthing subliminal layers of meaning. Through strategies of alteration, combination and repositioning, the work aims to highlight residual histories and power dynamics, enabling reflection on knowledge production and representation.

 

Malcolm’s practice displays a tendency to engage with and rework found material and his work often features a fragmentation or decay of language and information, suggesting alternative interpretations and narratives. Born and educated in Glasgow, Malcolm is currently based in Copenhagen.


This is a book by Johan Furåker on the subject of Luisa Casati; an eccentric Italian socialite who sought to make her life a work of art – and succeeded. Casati was strangely omnipresent in the cultural and social landscape of the early 20th century. She lived everywhere and nowhere simultaneously.


Viewing Devices introduces the reader to a series of sculptures by Patrik Aarnivaara that investigates the relationship between body and camera. His sculptures are influenced by various support structures for image production like tripods, rigs, and studio equipment that reflects, filters, or mirrors light and images of a place.


Smetar av sig – Att läsa med Susan Howe is a book by Linnéa Eriksson written in Swedish. The book is a documentation of Eriksson meeting with Susan Howe’s poetry and prose piece; The Midnight. Eriksson reads, makes notes, researches, reads again and photographs as she works her way through Howe’s words.


Situated between documentary and fiction, the book by Maj Hasager relays stories of the Esposizione Universale di Roma (EUR) district in Rome. The EUR was built during the fascist rule of Mussolini to represent a »Third Rome« but wasn’t completed until the 1960’s, when it was eventually finished under very different purposes of urban planning.


Floriography is based on a cryptological communication through the use or arrangement of flowers.

Interest in the language of flowers soared in Victorian England during the 19th century. Gifts of blooms, plants, and specific floral arrangements were used to send a coded message to the recipient, allowing the sender to express feelings which could not be spoken aloud in Victorian society.

The work portrays a dictionary from this time in which Henricson has based the selection of plants from the assortment of plants that his father cultivates in his garden center.


With Furåker’s exhibition A Poet in Need of an Empire at Ping Pong Gallery, Malmö, as a starting point, we invited Maj Hasager, Oscar K, Henrik Arnstad and the exhibiting artist Johan Furåker to write a letter each to someone from someone relating to the overall thematics. Also, we are publishing two essays by Lisbeth Bonde and Göran Hägg, respectively, who are presenting Gabriele D’Annunzio in closer detail.


The video-publication Stella and Florence’s Syndrome is created by Søren Aagaard, Steffen Jørgensen, Anna Margrethe Pedersen, Merete Vyff Slyngborg og Ditte Boen Soria – the artists behind the Copenhagen exhibition space YEARS.

 

Stella and Florence’s Syndrome was recorded at Inter Art Center during the exhibition period of Some Objects Are More Equal Than Others, and has the shape of an intimate, guided tour. While at the same time being a romantic movie the project also challenge the format of the exhibition catalogue and of the publication all together. On the finissage of Some Objects Are More Equal Than Others the movie Stella and Florence’s Syndrome was presented as an integrate part of the exhibition and released on DVD. The music for the film is composed by artist Peter Birkholm (DK).


Ruset tar vid där orden slutar fungera. Ord kan i sammanhanget plötsligt kännas trubbiga, som om de aldrig riktigt lyckas beskriva vad vi känner. Går det verkligen att med ord beskriva rustillstånd? Och hur är det med bilder? Är det möjligt att återskapa upplevelser av rus?


The artist Johan Furåker has for several years been reconstructing Albert Dadas memory. Nobody heard from Dadas when he travelled. He suffered from Pathological Tourism, madness combined with runaway impulses and memory loss. He disappeared without saying goodbye to any of his friends or colleagues, without leaving any letter of explanation, without even informing his family. In this memory game, you (as a player) will travel in Alberts footsteps and see the places, the people and experiences from “the turn of the century”. This is Alberts’s forgotten journey.


The paintings in the Ditte Ejlerskov’s hybrid manual, An Open Door is Closing, appear as film stills or photo documentations of scenes from a life lived, while the pictographs are guidelines that bind the narrative in chapters. Strangely enough, the book’s dry and pragmatic appearance works in favor of the books content which – like a docu-soap – explores the relationship between man and woman.


1. Det händer understundom att en författad hjärna som min måste trycka ur sig ett skamligt förslag, kanske flera. Så skedde också, någon gång när jag var född och världen nyare än nu.

2. Hemligheter gillar alla, särskilt de som serveras öppet.

3. Det var inte svårt att maskera sig som gästredaktör, inte i den lilla värld av trycksaker som så många av oss delar och missbrukar.

4. Varför ingen ifrågasatte det något lömska med handstil och fingrar som flimrande förslag i pytteutförande fick jag aldrig veta. Jag hade en plan, jag hade ingen plan.

5. Det liknade hybris.


This publication covers three branches of artistic practice – all linked under the same title Unbreak my heart, say you’ll love me again.

The first part presents the encyclopedia piece, a white sculptural installation. This piece literally illustrates the cultivation and the mind mapping of artistic practice with the countless dilemmas related to it. In this part the artist’s own encyclopedic system is unfolded with observations by art historian Natalia Gutman and curator Elena Tzotzi. The second part depicts an arrangement of eight paintings. The paintings are each measurements of formalistic methods as well as they are figuratively telling the story of the overall title of this book. The third part of the book describes the idea of the all-coherent master painting.


Roland Barthes skriver i sina Mytologier om “Tour de France som hjältedikt”, redan i allra första meningen faktiskt: “Enbart ett studium av egennamn i Tour de France visar att detta cykellopp är stor hjältedikt.” Egennamnen hos Jørgen Leth är många, i synnerhet i en “Liten privat mytologi”, här berättar Leth om sina hjältar i sina favoritsporter, bordtennis och cykling. Som Barthes visar utgörs en cyklists karriär av ett inledande kännetecken som senare blir onödigt. Luison Bobet träder fram som “La Bobette” då han ofta brast ut i gråt, senare blir han endast Luison Bobet för att slutligen efter ha vunnit Tour de France tre år i följd endast kallas Luison. Successivt byggs en värld upp av innehåll gestaltad genom namn, beskrivningen blir till sist något meningslöst. “MASPES / Maspes / Maspes”


Finlandssvensk poesi får alldeles för lite uppmärksamhet i Sverige, trots den språkliga förbindelsen. I detta nummer av Papi tidskrift presenteras sju författare som är uppväxta i vårt östra grannland.


The Encounter of Bodies will be released at our show with the same title in Ystad, Sweden. It is made in collaboration with the artist Stine Marie Jacobsen, designer Joakim Olsson and photographer Jeppe Sørensen. The participating artists are: Maiken Bent, Ester Martin Bergsmark, Lea Guldditte Hestelund, Preben Holst, Stine Marie Jacobsen, Åsa Jungnelius, Hanna Sjöstrand, Samaneh Reyhani and Viktor Rosdahl.


Woodpecker member and artist Ditte Ejlerskov creates an alter ego and involves the lottery scammer Fergal O’Connor in a bizarre email dialog.


This book was produced to accompany Woodpecker Projects’ exhibition TERRA INCOGNITA at KRETS in Malmö, 2015. The represented artists work with different concepts and materials. Some works are documenting, some are romanticizing and others deceive the viewer’s eye. Some materials are refined and others raw.


Bifurcating Soundscape is a limited edition vinyl record by composer Ask Kæreby (DK). His work is inspired by the Italian futurist movement Futurismo (starting in the early 20th century), which praised power, velocity and noise from large cities and machinery. By combining the past’s experimenting perspectives with modern choreography, different positions are explored: the human body and the machine. On the a-side of all 15 records is the 9:36 min. piece Bifurcating Soundscape and on the b-sides Kæreby has now released 15 unique sound objects.


THE MINAJ BOOK is a soft-cover book with 152 pages and writings about and around the American rapper Nicki Minaj. In a new body of work presented in this book, Ditte Ejlerskov, investigates feminism and the gaze of the white middle-class pop consumer, with American rapper Nicki Minaj as the focal point. In order to convey a deeper understanding of these unconventional feminist methods, THE MINAJ BOOK unpacks the contemporary mainstream through a body of work which appropriates the rapper’s aesthetics and lyrics.


The Rihanna Rapports is an archive in an edition of one. It consists of captions of American pop-star Rihanna’s modes of expression through fashion. The word “rapport” refers to the word “report” – but it has a different content. This archive as a true fan art projects, and the word “rapport” occurs here because it is used when two or more people feel that they are in sync or on the same wavelength because they feel similar or relate well to each other. Besides, the word literally means “to carry something back” – what one person sends out the other sends back.


Efterklang/Reverberation is a photo book – a reconstruction of Jens Henricson’s childhood microcosm in which references to the child, its games and its way of looking at the world unfold. Where the past solely exists as fragments, insinuations, grand tales and incomplete testimonies.

 


Accompanying the exhibition Distinguished from the melee of user comments and structurally misogynist chat rooms harbouring rapid-fire trolls, Woodpecker Projects published Untitled (hot pink), 2013; a work by Saskia Te Nicklin in which she has isolated and reprinted, using the exact same layout, all the words for colours in David Batchelor’s book Cromophobia


Det finns något vårdslöst i att vara förälder. Det finns något vårdslöst i att vänta barn. Det finns något vårdslöst i att längta efter ett barn. Det finns något vårdslöst i att titta på människor som har barn. Det finns något vårdslöst i att vara ett barn. Det finns något vårdslöst med poesi. Med motiv, det finns något vårdslöst i att fotografera. Att teckna, att teckna av. Att sitta där med sin penna eller lins och betrakta och tolka. Vända och vrida på orden och bilden, lära sig att stava, att ljuda.


This tiny printed matter by artist EvaMarie Lindahl is based on observations of interactions between humans and gorillas at the Gorilla Compound in London Zoo. It contains photographs taken by the visitors found on the site Flickr. They are all published under the Creative Commons and credited to the different photographers.


Den här dikten skrevs under en lång natt i slutet av sjuttiotalet, uppe i bergen ovanför staden Boulder i Colorado. Det var ett försök att finna mig tillrätta i Colorado, att utforska hur man är en coloradobo (jag betraktade mig själv som en inbiten newyorkare! och delar fortfarande min tid mellan New York och Colorado) efter att för första gången varit på besök där sommaren 1974 när Allen Ginsberg och jag skulle bilda Jack Kerouac School of Disembodied Poetics på Naropas universitet (då ett institut). Jag formade den här dikten till en meditation för min mamma, som undrade över min nya ”vilda” livsstil på Klippiga bergens ryggrad. Men det var också en besvärjelse och en rituell sång där jag ämnade sjunga/åstadkomma en lovsång till min nya hemvist.

 

Nionde numret av Papi består av dikten Besvärjelser (Mitt hjärtas sfinx anad där i djupet) av Anne Waldman och den fotografiska sviten Spieces of Spaces av Stina Wirfelt.


”Montaget är detta:”, skriver Georges Didi-Huberman i en text om Bertolt Brechts montageteknik, ”man visar först genom att sönderdela, man exponerar först genom att disponera, man disponerar bara genom att först ’dys-ponera’. Man visar först genom att visa de gap som skakar om föremålens relationer.” Pär Thörn och Rasmus Graff använder sig av denna metod när de framställer detta textskelett av musik, i gapen mellan ”skrab”, ”hacka”, ”skær”. Lakunerna och cesurerna blir till tystnader vilka blandas ut med orden. Det hela blir till ett slags grafisk notation, en disparat och dys-ponerad ljud- och kokbok ackompanjerat av Annika Behms fotografiska verk: I do Believe this is About Life and Death.


På gränsen mellan öst och väst, som ett nästgrannland till Sverige i en bortglömd kammare av Europas hjärta. Där darrar Belarus. ”Litauen, mitt fosterland, … hur högt du bör skattas, det röner först den som har förlorat dig”, skriver den polske nationalskalden Adam Mickiewicz i Pan Tadeusz. Mickiewicz själv född och uppvuxen i Navahradak i dagens Belarus. Som del av det Storlitauiska furstendömet var den belarusiska kulturen och språket starkt, exempelvis var belarusiska det tredje folkspråket, efter tyska och tjeckiska, till vilket Nya testamentet översattes och trycktes, detta 1517 genom Francysk Skarynas försorg. Senare erövrat av det ryska imperiet och systematiskt russifierat balanserar Belarus mellan Europa och Ryssland precis som belarusen Marc Chagall i sin konst, den konst som Valjantsina Aksak refererar till i en av sina dikter och varifrån Barys Pjatrovitj hämtar inspiration när han i en enda sittning nedtecknar sina litterära fresker vars bilder inte sällan påminner om Chagalls drömska motiv från Vitebsk.


I detta nummer av Papi återger vi dikter från tre olika författare: Peder Alexis Olsson, bosatt i Malmö, som tidigare medverkat i bland annat OEI och Pequod. Ola Julén från Stockholm ger oss möjligheten att publicera hans diktsvit som tidigare givits ut av Kristianstadsbladet i serien Veckans dikt. Leif Holmstrand, konstnären och författaren bosatt i Malmö, låter oss här ta del av valda delar från hans kommande bok. Målningen på omslaget är av Josefin Skön, bosatt utanför Trelleborg.


32 sidor, 12 x 12 cm, poesi. Detta är starten för tidskriften Papi. Fickformat och poesi: fickformat för att nå ut till så många som möjligt och poesi för att vi upplevde att detta är en typ av litteratur som får ta alldeles för lite plats.


This book by Kevin Malcolm is co-published by Varv Varv and Woodpecker Projects and presents works from an ongoing artistic research project initiated in 2014. Its starting point is the Musée Guimet in Paris and the collection of Asian art amassed by industrialist and traveller Émile Étienne Guimet whose fortune was made in the production of a synthetic ultramarine pigment essential as a whitening agent. This project asks questions of European identity and the role of the artist as collector and exhibitor of images and objects.

 

Entitled Outremer, the book explores Malcolm’s personal archive relating to the project alongside specially commissioned texts by Henning Lundkvist and Simen Joachim Helsvig. Driven by an interest in how images, texts and objects communicate, Malcolm is concerned with unearthing subliminal layers of meaning. Through strategies of alteration, combination and repositioning, the work aims to highlight residual histories and power dynamics, enabling reflection on knowledge production and representation.

 

Malcolm’s practice displays a tendency to engage with and rework found material and his work often features a fragmentation or decay of language and information, suggesting alternative interpretations and narratives. Born and educated in Glasgow, Malcolm is currently based in Copenhagen.


Woodpecker member and artist Ditte Ejlerskov creates an alter ego and involves the lottery scammer Fergal O’Connor in a bizarre email dialog.


Smetar av sig – Att läsa med Susan Howe is a book by Linnéa Eriksson written in Swedish. The book is a documentation of Eriksson meeting with Susan Howe’s poetry and prose piece; The Midnight. Eriksson reads, makes notes, researches, reads again and photographs as she works her way through Howe’s words.


THE MINAJ BOOK is a soft-cover book with 152 pages and writings about and around the American rapper Nicki Minaj. In a new body of work presented in this book, Ditte Ejlerskov, investigates feminism and the gaze of the white middle-class pop consumer, with American rapper Nicki Minaj as the focal point. In order to convey a deeper understanding of these unconventional feminist methods, THE MINAJ BOOK unpacks the contemporary mainstream through a body of work which appropriates the rapper’s aesthetics and lyrics.


With Furåker’s exhibition A Poet in Need of an Empire at Ping Pong Gallery, Malmö, as a starting point, we invited Maj Hasager, Oscar K, Henrik Arnstad and the exhibiting artist Johan Furåker to write a letter each to someone from someone relating to the overall thematics. Also, we are publishing two essays by Lisbeth Bonde and Göran Hägg, respectively, who are presenting Gabriele D’Annunzio in closer detail.


Accompanying the exhibition Distinguished from the melee of user comments and structurally misogynist chat rooms harbouring rapid-fire trolls, Woodpecker Projects published Untitled (hot pink), 2013; a work by Saskia Te Nicklin in which she has isolated and reprinted, using the exact same layout, all the words for colours in David Batchelor’s book Cromophobia


The artist Johan Furåker has for several years been reconstructing Albert Dadas memory. Nobody heard from Dadas when he travelled. He suffered from Pathological Tourism, madness combined with runaway impulses and memory loss. He disappeared without saying goodbye to any of his friends or colleagues, without leaving any letter of explanation, without even informing his family. In this memory game, you (as a player) will travel in Alberts footsteps and see the places, the people and experiences from “the turn of the century”. This is Alberts’s forgotten journey.


This tiny printed matter by artist EvaMarie Lindahl is based on observations of interactions between humans and gorillas at the Gorilla Compound in London Zoo. It contains photographs taken by the visitors found on the site Flickr. They are all published under the Creative Commons and credited to the different photographers.


På gränsen mellan öst och väst, som ett nästgrannland till Sverige i en bortglömd kammare av Europas hjärta. Där darrar Belarus. ”Litauen, mitt fosterland, … hur högt du bör skattas, det röner först den som har förlorat dig”, skriver den polske nationalskalden Adam Mickiewicz i Pan Tadeusz. Mickiewicz själv född och uppvuxen i Navahradak i dagens Belarus. Som del av det Storlitauiska furstendömet var den belarusiska kulturen och språket starkt, exempelvis var belarusiska det tredje folkspråket, efter tyska och tjeckiska, till vilket Nya testamentet översattes och trycktes, detta 1517 genom Francysk Skarynas försorg. Senare erövrat av det ryska imperiet och systematiskt russifierat balanserar Belarus mellan Europa och Ryssland precis som belarusen Marc Chagall i sin konst, den konst som Valjantsina Aksak refererar till i en av sina dikter och varifrån Barys Pjatrovitj hämtar inspiration när han i en enda sittning nedtecknar sina litterära fresker vars bilder inte sällan påminner om Chagalls drömska motiv från Vitebsk.


Finlandssvensk poesi får alldeles för lite uppmärksamhet i Sverige, trots den språkliga förbindelsen. I detta nummer av Papi tidskrift presenteras sju författare som är uppväxta i vårt östra grannland.


The Encounter of Bodies will be released at our show with the same title in Ystad, Sweden. It is made in collaboration with the artist Stine Marie Jacobsen, designer Joakim Olsson and photographer Jeppe Sørensen. The participating artists are: Maiken Bent, Ester Martin Bergsmark, Lea Guldditte Hestelund, Preben Holst, Stine Marie Jacobsen, Åsa Jungnelius, Hanna Sjöstrand, Samaneh Reyhani and Viktor Rosdahl.


Viewing Devices introduces the reader to a series of sculptures by Patrik Aarnivaara that investigates the relationship between body and camera. His sculptures are influenced by various support structures for image production like tripods, rigs, and studio equipment that reflects, filters, or mirrors light and images of a place.


Bifurcating Soundscape is a limited edition vinyl record by composer Ask Kæreby (DK). His work is inspired by the Italian futurist movement Futurismo (starting in the early 20th century), which praised power, velocity and noise from large cities and machinery. By combining the past’s experimenting perspectives with modern choreography, different positions are explored: the human body and the machine. On the a-side of all 15 records is the 9:36 min. piece Bifurcating Soundscape and on the b-sides Kæreby has now released 15 unique sound objects.


Floriography is based on a cryptological communication through the use or arrangement of flowers.

Interest in the language of flowers soared in Victorian England during the 19th century. Gifts of blooms, plants, and specific floral arrangements were used to send a coded message to the recipient, allowing the sender to express feelings which could not be spoken aloud in Victorian society.

The work portrays a dictionary from this time in which Henricson has based the selection of plants from the assortment of plants that his father cultivates in his garden center.


Efterklang/Reverberation is a photo book – a reconstruction of Jens Henricson’s childhood microcosm in which references to the child, its games and its way of looking at the world unfold. Where the past solely exists as fragments, insinuations, grand tales and incomplete testimonies.

 


Ruset tar vid där orden slutar fungera. Ord kan i sammanhanget plötsligt kännas trubbiga, som om de aldrig riktigt lyckas beskriva vad vi känner. Går det verkligen att med ord beskriva rustillstånd? Och hur är det med bilder? Är det möjligt att återskapa upplevelser av rus?


Det finns något vårdslöst i att vara förälder. Det finns något vårdslöst i att vänta barn. Det finns något vårdslöst i att längta efter ett barn. Det finns något vårdslöst i att titta på människor som har barn. Det finns något vårdslöst i att vara ett barn. Det finns något vårdslöst med poesi. Med motiv, det finns något vårdslöst i att fotografera. Att teckna, att teckna av. Att sitta där med sin penna eller lins och betrakta och tolka. Vända och vrida på orden och bilden, lära sig att stava, att ljuda.


1. Det händer understundom att en författad hjärna som min måste trycka ur sig ett skamligt förslag, kanske flera. Så skedde också, någon gång när jag var född och världen nyare än nu.

2. Hemligheter gillar alla, särskilt de som serveras öppet.

3. Det var inte svårt att maskera sig som gästredaktör, inte i den lilla värld av trycksaker som så många av oss delar och missbrukar.

4. Varför ingen ifrågasatte det något lömska med handstil och fingrar som flimrande förslag i pytteutförande fick jag aldrig veta. Jag hade en plan, jag hade ingen plan.

5. Det liknade hybris.


”Montaget är detta:”, skriver Georges Didi-Huberman i en text om Bertolt Brechts montageteknik, ”man visar först genom att sönderdela, man exponerar först genom att disponera, man disponerar bara genom att först ’dys-ponera’. Man visar först genom att visa de gap som skakar om föremålens relationer.” Pär Thörn och Rasmus Graff använder sig av denna metod när de framställer detta textskelett av musik, i gapen mellan ”skrab”, ”hacka”, ”skær”. Lakunerna och cesurerna blir till tystnader vilka blandas ut med orden. Det hela blir till ett slags grafisk notation, en disparat och dys-ponerad ljud- och kokbok ackompanjerat av Annika Behms fotografiska verk: I do Believe this is About Life and Death.


Roland Barthes skriver i sina Mytologier om “Tour de France som hjältedikt”, redan i allra första meningen faktiskt: “Enbart ett studium av egennamn i Tour de France visar att detta cykellopp är stor hjältedikt.” Egennamnen hos Jørgen Leth är många, i synnerhet i en “Liten privat mytologi”, här berättar Leth om sina hjältar i sina favoritsporter, bordtennis och cykling. Som Barthes visar utgörs en cyklists karriär av ett inledande kännetecken som senare blir onödigt. Luison Bobet träder fram som “La Bobette” då han ofta brast ut i gråt, senare blir han endast Luison Bobet för att slutligen efter ha vunnit Tour de France tre år i följd endast kallas Luison. Successivt byggs en värld upp av innehåll gestaltad genom namn, beskrivningen blir till sist något meningslöst. “MASPES / Maspes / Maspes”


32 sidor, 12 x 12 cm, poesi. Detta är starten för tidskriften Papi. Fickformat och poesi: fickformat för att nå ut till så många som möjligt och poesi för att vi upplevde att detta är en typ av litteratur som får ta alldeles för lite plats.


This is a book by Johan Furåker on the subject of Luisa Casati; an eccentric Italian socialite who sought to make her life a work of art – and succeeded. Casati was strangely omnipresent in the cultural and social landscape of the early 20th century. She lived everywhere and nowhere simultaneously.


This book was produced to accompany Woodpecker Projects’ exhibition TERRA INCOGNITA at KRETS in Malmö, 2015. The represented artists work with different concepts and materials. Some works are documenting, some are romanticizing and others deceive the viewer’s eye. Some materials are refined and others raw.


Situated between documentary and fiction, the book by Maj Hasager relays stories of the Esposizione Universale di Roma (EUR) district in Rome. The EUR was built during the fascist rule of Mussolini to represent a »Third Rome« but wasn’t completed until the 1960’s, when it was eventually finished under very different purposes of urban planning.


The Rihanna Rapports is an archive in an edition of one. It consists of captions of American pop-star Rihanna’s modes of expression through fashion. The word “rapport” refers to the word “report” – but it has a different content. This archive as a true fan art projects, and the word “rapport” occurs here because it is used when two or more people feel that they are in sync or on the same wavelength because they feel similar or relate well to each other. Besides, the word literally means “to carry something back” – what one person sends out the other sends back.


The video-publication Stella and Florence’s Syndrome is created by Søren Aagaard, Steffen Jørgensen, Anna Margrethe Pedersen, Merete Vyff Slyngborg og Ditte Boen Soria – the artists behind the Copenhagen exhibition space YEARS.

 

Stella and Florence’s Syndrome was recorded at Inter Art Center during the exhibition period of Some Objects Are More Equal Than Others, and has the shape of an intimate, guided tour. While at the same time being a romantic movie the project also challenge the format of the exhibition catalogue and of the publication all together. On the finissage of Some Objects Are More Equal Than Others the movie Stella and Florence’s Syndrome was presented as an integrate part of the exhibition and released on DVD. The music for the film is composed by artist Peter Birkholm (DK).


The paintings in the Ditte Ejlerskov’s hybrid manual, An Open Door is Closing, appear as film stills or photo documentations of scenes from a life lived, while the pictographs are guidelines that bind the narrative in chapters. Strangely enough, the book’s dry and pragmatic appearance works in favor of the books content which – like a docu-soap – explores the relationship between man and woman.


Den här dikten skrevs under en lång natt i slutet av sjuttiotalet, uppe i bergen ovanför staden Boulder i Colorado. Det var ett försök att finna mig tillrätta i Colorado, att utforska hur man är en coloradobo (jag betraktade mig själv som en inbiten newyorkare! och delar fortfarande min tid mellan New York och Colorado) efter att för första gången varit på besök där sommaren 1974 när Allen Ginsberg och jag skulle bilda Jack Kerouac School of Disembodied Poetics på Naropas universitet (då ett institut). Jag formade den här dikten till en meditation för min mamma, som undrade över min nya ”vilda” livsstil på Klippiga bergens ryggrad. Men det var också en besvärjelse och en rituell sång där jag ämnade sjunga/åstadkomma en lovsång till min nya hemvist.

 

Nionde numret av Papi består av dikten Besvärjelser (Mitt hjärtas sfinx anad där i djupet) av Anne Waldman och den fotografiska sviten Spieces of Spaces av Stina Wirfelt.


This publication covers three branches of artistic practice – all linked under the same title Unbreak my heart, say you’ll love me again.

The first part presents the encyclopedia piece, a white sculptural installation. This piece literally illustrates the cultivation and the mind mapping of artistic practice with the countless dilemmas related to it. In this part the artist’s own encyclopedic system is unfolded with observations by art historian Natalia Gutman and curator Elena Tzotzi. The second part depicts an arrangement of eight paintings. The paintings are each measurements of formalistic methods as well as they are figuratively telling the story of the overall title of this book. The third part of the book describes the idea of the all-coherent master painting.


I detta nummer av Papi återger vi dikter från tre olika författare: Peder Alexis Olsson, bosatt i Malmö, som tidigare medverkat i bland annat OEI och Pequod. Ola Julén från Stockholm ger oss möjligheten att publicera hans diktsvit som tidigare givits ut av Kristianstadsbladet i serien Veckans dikt. Leif Holmstrand, konstnären och författaren bosatt i Malmö, låter oss här ta del av valda delar från hans kommande bok. Målningen på omslaget är av Josefin Skön, bosatt utanför Trelleborg.


This book by Kevin Malcolm is co-published by Varv Varv and Woodpecker Projects and presents works from an ongoing artistic research project initiated in 2014. Its starting point is the Musée Guimet in Paris and the collection of Asian art amassed by industrialist and traveller Émile Étienne Guimet whose fortune was made in the production of a synthetic ultramarine pigment essential as a whitening agent. This project asks questions of European identity and the role of the artist as collector and exhibitor of images and objects.

 

Entitled Outremer, the book explores Malcolm’s personal archive relating to the project alongside specially commissioned texts by Henning Lundkvist and Simen Joachim Helsvig. Driven by an interest in how images, texts and objects communicate, Malcolm is concerned with unearthing subliminal layers of meaning. Through strategies of alteration, combination and repositioning, the work aims to highlight residual histories and power dynamics, enabling reflection on knowledge production and representation.

 

Malcolm’s practice displays a tendency to engage with and rework found material and his work often features a fragmentation or decay of language and information, suggesting alternative interpretations and narratives. Born and educated in Glasgow, Malcolm is currently based in Copenhagen.


Viewing Devices introduces the reader to a series of sculptures by Patrik Aarnivaara that investigates the relationship between body and camera. His sculptures are influenced by various support structures for image production like tripods, rigs, and studio equipment that reflects, filters, or mirrors light and images of a place.


Situated between documentary and fiction, the book by Maj Hasager relays stories of the Esposizione Universale di Roma (EUR) district in Rome. The EUR was built during the fascist rule of Mussolini to represent a »Third Rome« but wasn’t completed until the 1960’s, when it was eventually finished under very different purposes of urban planning.


With Furåker’s exhibition A Poet in Need of an Empire at Ping Pong Gallery, Malmö, as a starting point, we invited Maj Hasager, Oscar K, Henrik Arnstad and the exhibiting artist Johan Furåker to write a letter each to someone from someone relating to the overall thematics. Also, we are publishing two essays by Lisbeth Bonde and Göran Hägg, respectively, who are presenting Gabriele D’Annunzio in closer detail.


Ruset tar vid där orden slutar fungera. Ord kan i sammanhanget plötsligt kännas trubbiga, som om de aldrig riktigt lyckas beskriva vad vi känner. Går det verkligen att med ord beskriva rustillstånd? Och hur är det med bilder? Är det möjligt att återskapa upplevelser av rus?


The paintings in the Ditte Ejlerskov’s hybrid manual, An Open Door is Closing, appear as film stills or photo documentations of scenes from a life lived, while the pictographs are guidelines that bind the narrative in chapters. Strangely enough, the book’s dry and pragmatic appearance works in favor of the books content which – like a docu-soap – explores the relationship between man and woman.


Roland Barthes skriver i sina Mytologier om “Tour de France som hjältedikt”, redan i allra första meningen faktiskt: “Enbart ett studium av egennamn i Tour de France visar att detta cykellopp är stor hjältedikt.” Egennamnen hos Jørgen Leth är många, i synnerhet i en “Liten privat mytologi”, här berättar Leth om sina hjältar i sina favoritsporter, bordtennis och cykling. Som Barthes visar utgörs en cyklists karriär av ett inledande kännetecken som senare blir onödigt. Luison Bobet träder fram som “La Bobette” då han ofta brast ut i gråt, senare blir han endast Luison Bobet för att slutligen efter ha vunnit Tour de France tre år i följd endast kallas Luison. Successivt byggs en värld upp av innehåll gestaltad genom namn, beskrivningen blir till sist något meningslöst. “MASPES / Maspes / Maspes”


The Encounter of Bodies will be released at our show with the same title in Ystad, Sweden. It is made in collaboration with the artist Stine Marie Jacobsen, designer Joakim Olsson and photographer Jeppe Sørensen. The participating artists are: Maiken Bent, Ester Martin Bergsmark, Lea Guldditte Hestelund, Preben Holst, Stine Marie Jacobsen, Åsa Jungnelius, Hanna Sjöstrand, Samaneh Reyhani and Viktor Rosdahl.


This book was produced to accompany Woodpecker Projects’ exhibition TERRA INCOGNITA at KRETS in Malmö, 2015. The represented artists work with different concepts and materials. Some works are documenting, some are romanticizing and others deceive the viewer’s eye. Some materials are refined and others raw.


THE MINAJ BOOK is a soft-cover book with 152 pages and writings about and around the American rapper Nicki Minaj. In a new body of work presented in this book, Ditte Ejlerskov, investigates feminism and the gaze of the white middle-class pop consumer, with American rapper Nicki Minaj as the focal point. In order to convey a deeper understanding of these unconventional feminist methods, THE MINAJ BOOK unpacks the contemporary mainstream through a body of work which appropriates the rapper’s aesthetics and lyrics.


Efterklang/Reverberation is a photo book – a reconstruction of Jens Henricson’s childhood microcosm in which references to the child, its games and its way of looking at the world unfold. Where the past solely exists as fragments, insinuations, grand tales and incomplete testimonies.

 


This tiny printed matter by artist EvaMarie Lindahl is based on observations of interactions between humans and gorillas at the Gorilla Compound in London Zoo. It contains photographs taken by the visitors found on the site Flickr. They are all published under the Creative Commons and credited to the different photographers.


”Montaget är detta:”, skriver Georges Didi-Huberman i en text om Bertolt Brechts montageteknik, ”man visar först genom att sönderdela, man exponerar först genom att disponera, man disponerar bara genom att först ’dys-ponera’. Man visar först genom att visa de gap som skakar om föremålens relationer.” Pär Thörn och Rasmus Graff använder sig av denna metod när de framställer detta textskelett av musik, i gapen mellan ”skrab”, ”hacka”, ”skær”. Lakunerna och cesurerna blir till tystnader vilka blandas ut med orden. Det hela blir till ett slags grafisk notation, en disparat och dys-ponerad ljud- och kokbok ackompanjerat av Annika Behms fotografiska verk: I do Believe this is About Life and Death.


I detta nummer av Papi återger vi dikter från tre olika författare: Peder Alexis Olsson, bosatt i Malmö, som tidigare medverkat i bland annat OEI och Pequod. Ola Julén från Stockholm ger oss möjligheten att publicera hans diktsvit som tidigare givits ut av Kristianstadsbladet i serien Veckans dikt. Leif Holmstrand, konstnären och författaren bosatt i Malmö, låter oss här ta del av valda delar från hans kommande bok. Målningen på omslaget är av Josefin Skön, bosatt utanför Trelleborg.


This is a book by Johan Furåker on the subject of Luisa Casati; an eccentric Italian socialite who sought to make her life a work of art – and succeeded. Casati was strangely omnipresent in the cultural and social landscape of the early 20th century. She lived everywhere and nowhere simultaneously.


Smetar av sig – Att läsa med Susan Howe is a book by Linnéa Eriksson written in Swedish. The book is a documentation of Eriksson meeting with Susan Howe’s poetry and prose piece; The Midnight. Eriksson reads, makes notes, researches, reads again and photographs as she works her way through Howe’s words.


Floriography is based on a cryptological communication through the use or arrangement of flowers.

Interest in the language of flowers soared in Victorian England during the 19th century. Gifts of blooms, plants, and specific floral arrangements were used to send a coded message to the recipient, allowing the sender to express feelings which could not be spoken aloud in Victorian society.

The work portrays a dictionary from this time in which Henricson has based the selection of plants from the assortment of plants that his father cultivates in his garden center.


The video-publication Stella and Florence’s Syndrome is created by Søren Aagaard, Steffen Jørgensen, Anna Margrethe Pedersen, Merete Vyff Slyngborg og Ditte Boen Soria – the artists behind the Copenhagen exhibition space YEARS.

 

Stella and Florence’s Syndrome was recorded at Inter Art Center during the exhibition period of Some Objects Are More Equal Than Others, and has the shape of an intimate, guided tour. While at the same time being a romantic movie the project also challenge the format of the exhibition catalogue and of the publication all together. On the finissage of Some Objects Are More Equal Than Others the movie Stella and Florence’s Syndrome was presented as an integrate part of the exhibition and released on DVD. The music for the film is composed by artist Peter Birkholm (DK).


The artist Johan Furåker has for several years been reconstructing Albert Dadas memory. Nobody heard from Dadas when he travelled. He suffered from Pathological Tourism, madness combined with runaway impulses and memory loss. He disappeared without saying goodbye to any of his friends or colleagues, without leaving any letter of explanation, without even informing his family. In this memory game, you (as a player) will travel in Alberts footsteps and see the places, the people and experiences from “the turn of the century”. This is Alberts’s forgotten journey.


1. Det händer understundom att en författad hjärna som min måste trycka ur sig ett skamligt förslag, kanske flera. Så skedde också, någon gång när jag var född och världen nyare än nu.

2. Hemligheter gillar alla, särskilt de som serveras öppet.

3. Det var inte svårt att maskera sig som gästredaktör, inte i den lilla värld av trycksaker som så många av oss delar och missbrukar.

4. Varför ingen ifrågasatte det något lömska med handstil och fingrar som flimrande förslag i pytteutförande fick jag aldrig veta. Jag hade en plan, jag hade ingen plan.

5. Det liknade hybris.


This publication covers three branches of artistic practice – all linked under the same title Unbreak my heart, say you’ll love me again.

The first part presents the encyclopedia piece, a white sculptural installation. This piece literally illustrates the cultivation and the mind mapping of artistic practice with the countless dilemmas related to it. In this part the artist’s own encyclopedic system is unfolded with observations by art historian Natalia Gutman and curator Elena Tzotzi. The second part depicts an arrangement of eight paintings. The paintings are each measurements of formalistic methods as well as they are figuratively telling the story of the overall title of this book. The third part of the book describes the idea of the all-coherent master painting.


Finlandssvensk poesi får alldeles för lite uppmärksamhet i Sverige, trots den språkliga förbindelsen. I detta nummer av Papi tidskrift presenteras sju författare som är uppväxta i vårt östra grannland.


Woodpecker member and artist Ditte Ejlerskov creates an alter ego and involves the lottery scammer Fergal O’Connor in a bizarre email dialog.


Bifurcating Soundscape is a limited edition vinyl record by composer Ask Kæreby (DK). His work is inspired by the Italian futurist movement Futurismo (starting in the early 20th century), which praised power, velocity and noise from large cities and machinery. By combining the past’s experimenting perspectives with modern choreography, different positions are explored: the human body and the machine. On the a-side of all 15 records is the 9:36 min. piece Bifurcating Soundscape and on the b-sides Kæreby has now released 15 unique sound objects.


The Rihanna Rapports is an archive in an edition of one. It consists of captions of American pop-star Rihanna’s modes of expression through fashion. The word “rapport” refers to the word “report” – but it has a different content. This archive as a true fan art projects, and the word “rapport” occurs here because it is used when two or more people feel that they are in sync or on the same wavelength because they feel similar or relate well to each other. Besides, the word literally means “to carry something back” – what one person sends out the other sends back.


Accompanying the exhibition Distinguished from the melee of user comments and structurally misogynist chat rooms harbouring rapid-fire trolls, Woodpecker Projects published Untitled (hot pink), 2013; a work by Saskia Te Nicklin in which she has isolated and reprinted, using the exact same layout, all the words for colours in David Batchelor’s book Cromophobia


Det finns något vårdslöst i att vara förälder. Det finns något vårdslöst i att vänta barn. Det finns något vårdslöst i att längta efter ett barn. Det finns något vårdslöst i att titta på människor som har barn. Det finns något vårdslöst i att vara ett barn. Det finns något vårdslöst med poesi. Med motiv, det finns något vårdslöst i att fotografera. Att teckna, att teckna av. Att sitta där med sin penna eller lins och betrakta och tolka. Vända och vrida på orden och bilden, lära sig att stava, att ljuda.


Den här dikten skrevs under en lång natt i slutet av sjuttiotalet, uppe i bergen ovanför staden Boulder i Colorado. Det var ett försök att finna mig tillrätta i Colorado, att utforska hur man är en coloradobo (jag betraktade mig själv som en inbiten newyorkare! och delar fortfarande min tid mellan New York och Colorado) efter att för första gången varit på besök där sommaren 1974 när Allen Ginsberg och jag skulle bilda Jack Kerouac School of Disembodied Poetics på Naropas universitet (då ett institut). Jag formade den här dikten till en meditation för min mamma, som undrade över min nya ”vilda” livsstil på Klippiga bergens ryggrad. Men det var också en besvärjelse och en rituell sång där jag ämnade sjunga/åstadkomma en lovsång till min nya hemvist.

 

Nionde numret av Papi består av dikten Besvärjelser (Mitt hjärtas sfinx anad där i djupet) av Anne Waldman och den fotografiska sviten Spieces of Spaces av Stina Wirfelt.


På gränsen mellan öst och väst, som ett nästgrannland till Sverige i en bortglömd kammare av Europas hjärta. Där darrar Belarus. ”Litauen, mitt fosterland, … hur högt du bör skattas, det röner först den som har förlorat dig”, skriver den polske nationalskalden Adam Mickiewicz i Pan Tadeusz. Mickiewicz själv född och uppvuxen i Navahradak i dagens Belarus. Som del av det Storlitauiska furstendömet var den belarusiska kulturen och språket starkt, exempelvis var belarusiska det tredje folkspråket, efter tyska och tjeckiska, till vilket Nya testamentet översattes och trycktes, detta 1517 genom Francysk Skarynas försorg. Senare erövrat av det ryska imperiet och systematiskt russifierat balanserar Belarus mellan Europa och Ryssland precis som belarusen Marc Chagall i sin konst, den konst som Valjantsina Aksak refererar till i en av sina dikter och varifrån Barys Pjatrovitj hämtar inspiration när han i en enda sittning nedtecknar sina litterära fresker vars bilder inte sällan påminner om Chagalls drömska motiv från Vitebsk.


32 sidor, 12 x 12 cm, poesi. Detta är starten för tidskriften Papi. Fickformat och poesi: fickformat för att nå ut till så många som möjligt och poesi för att vi upplevde att detta är en typ av litteratur som får ta alldeles för lite plats.